Poddtips!

Jag har skrivit om poddar tidigare - bland annat är ju det mitt allra bästa städknep (eller trädgårdsarbetesknep) och jag lyssnar mycket hellre på en podd än en ljudbok. Det är något med ljudbok som gör att jag tappar koncentrationen och tänker på annat. Inte så bra om försöker följa en historia. Med poddar går det så mycket bättre. Jag är rätt konservativ i smaken men har hittar några nya som jag tycker är bra och några som jag tänker kommer att bli bra:

Alltid bra:
Jan Gradvalls podd Gradvall är superb för alla som gillar musik och vill ha allmänbildande djupdykningar i olika genrer och artister. Alltid mycket kunnigt och intressant!

Musikguiden i P3: Soul återvänder jag ständigt till. De två senaste avsnitten tar upp både Gang Starr och Prince, så här finns att lyssna igen.

Call Your Girlfriend är en podd där journalisten och skribenten Ann Friedmann tillsammans med Aminatou Sow diskuterar amerikans politik och allmänna företeelser i samhället utifrån ett roligt, smart och feministiskt perspektiv

Ser fram emot detta:
Sist av alla har jag fått korn på Serial som är en slags dokumentär där programledaren inte själv vet slutet. Lyssnaren får vara med när man nystar i ett gammalt mordfall. Den har jämförts med Truman Capotes Med kallt blod, och den boken gillade jag väldigt mycket.

Hidden Brain kommer från NPR (National Public Radio, som vad jag förstår är amerikansk public service). Podden ska handla om hur vi människor förstår världen. Det handlar om uppfattningar, vad som driver mänskliga beteenden och val kopplat till vetenskap och storytelling. Det låter minst sagt lovande!

Truman Capote och Holly Golightly

Den här veckan har varit ett väntade på stora beslut och ett avslut. Nu är det klart och det är dags att gå vidare. Men kroppen och knoppen är ganska slut efter ett konstant spänningsläge sedan i måndags. Holly Golightly, en av huvudpersonerna i Frukost på Tiffany's, går just till varuhuset Tiffany när hon behöver en andningspaus - när livet blir mycket och det är känns som om man måste komma bort lugnar synen av juveler. Jag kan förstå henne, i den meningen att man ibland bara vill stänga av, dock har jag inte ett varuhus att gå till just nu. Och jag tror mer skogen, filmen eller en bok är verklighetsflykt som passar mig bättre.

Annars tycker jag att Truman Capote skapar ett kvinnoporträtt som är ovanligt och oväntat. Holly har inte några gränser, hon gör det som faller henne in och ligger med vem hon vill. Boken kom ut 1958 så här kan man nog säga att Capote var lite före sin tid. Det är en befriande charm och allvar i Hollys strävan att komma vidare, att nå dit hon vill. Jag rekommenderar alla att först läsa boken, och sedan se filmatiseringen med Audrey Hepburn i som Holly. Jag uppskattade båda och tyckte att filmen speglar boken väldigt bra. I min utgåva av boken ingår också ett förord av Susanne Ljung och det är både välskrivet och ger en bra introduktion till Capote. Hoppa inte över det - däremot måste jag erkänna att det går alldeles utmärkt att hoppa över de tre noveller som också finns med i boken. De höll inte samma klass, och var faktiskt lite tråkiga. Eller var det så att jag blev så förtjust i Frukost på Tiffany's som har en väldigt speciell atomsfär och tempo att jag inte kunde ställa om till en mer allvarlig ton.

En klassiker som du inte bör missa.