Kraften, tredje delen i Korpringarna

I somras läste jag ut Kraften, tredje delen i serien Korpringarna. Är fotfarande uppriktigt glad att jag började läsa den här serien. Hade det inte varit för att första delen av en bokcirkelbok, hade jag nog aldrig upptäckt varken Pettersen eller genren. Jag tycker Siri Pettersen får ihop det riktigt bra i Korpringarna. Jag gillar hennes språk och sätt att berätta, hon löser mycket otroligt snyggt och det blir väldigt spännande. Faktiskt så mycket mycket mer spännande i den tredje boken än i den andra, att jag nog skulle utnämna Röta (som också är andra boken i serien) till mellanboken, och Odinsbarn och Kraften som toppar.

Med det sagt, det är överlag tre starka böcker som driver en intressant historia. Faktum är att jag tycker så mycket om serien att jag funderar på att köpa första delen. Jag läste den i mobilen, men det är böcker som jag vill ha. Inte bara för att de är bra och har snygga omslag. De kvalar också in som perfekta böcker att rekommendera till den som vill läsa men just nu inte orkar. Jag undrar dock om det blir fler delar i någon eller annan form. Sista delen i Korpringarna har en del dörrar öppna och Pettersen verkar inte vara helt klar med Rime och Hirka. De börjar nästan ett nytt äventyr på de sista sidorna och det gör mig i alla fall lite tveksam. Å ena sidan skulle jag vilja sätta punkt eftersom jag gillar när saker är klara, å andra sidan var det väldig skön och rolig läsning. Det vill man alltid ha mer av.

Enligt min mening ett väldigt snygg omslag.

Vad jag läste i juni

Juni är över och den riktiga sommarmånaden juli är i full gång. Just idag med regn. Juni var annars en hyfsad läsmånad för mig. Enligt Goodreads har jag betygsatt två böcker den här månaden, men läste ut faktiskt ut fyra i juni.

Jag tog mig igenom andra delen av Siri Pettersens serie om Korpringarna. Röta håller inte lika hög klass som ettan, men är tillräckligt bra för att jag ska vilja läsa den tredje och sista delen. Det är spännande, jag vill veta vad som egentligen kommer att hända mellan Hirka och Rime. Högst sannolikt får jag veta det den närmaste månaden. Gav Röta 3 av 5.

Brorsan är kung är en fin ungdomsbok av Jenny Jägerfeld. Jag har gett den 4 av 5. Den handlar om kön, kropp och rätten att få vara sig själv. Dessutom utspelar den sig i Malmö, vilket i mina skåneögon är en bonus. Jag har köpt den till ett av mina syskonbarn och hoppas så att hen tycker den är lika bra som jag.

Caroline Hainers andra bok Åsneprinsen har jag redan skrivit om här. Den handlar också om identitet och vad man gör med sitt liv genom de val man inte gör. Jag gillade skildringen av förorten Hagsätra och hur det livet ibland krockar med innerstadens verklighet. Men också hur det är att faktiskt orientera sig och hitta en plats i relation till andra. Den fick 3 av 5, vilket just nu känns lite oförtjänt.

Mina drömmar stad läste jag säkert för tjugo år sedan. Snart ska den diskuteras på Kulturkollo, och därför ville jag läsa den igen. Per Anders Fogelströms serie är en klassiker (eller borde räknas som det) och skildringen av Stockholm håller fortfarande. Dessutom har huvudpersonen Henning vissa likheter med Åsneprinsens Jim och det gjorde läsningen ännu mer intressant. Jag är osäker på om jag fortsätter med resten av serien, men gav den här 4 av 5 i betyg.

Min medielördag

En ganska trött lördag, av många olika anledningar. Men förutom tråkiga ärenden till apotek och gräsklippning har jag ändå lyckats:

Lyssna klart på det sista avsnittet av Serial. Det slutade inte alls som jag trodde, men ger ändå första säsongen fem av fem.

Läsa en bit i Röta av Siri Pettersen, och nja, det går lite trögare än förväntat. Kanske för jag just nu känner att Hirka är för mycket i nutid. Fast det är inte nutid, tror jag, men väldigt likt. Jag är förvirrad.

Se Allan - den bevingade hästen som finns på SVTPlay. Väldigt fint skildrat om Peder Fredricson och All-in och resan till OS. Men också mycket om vilka tankar som ligger bakom Fredricsons ridning och hans förhållningssätt till hästen.

En snodd just-nu-enkät

Enligt O bjuder alltid på bra inlägg, och precis när jag tänkte att jag behövde en lista, så dök det upp en. Jag lånar den, och får samtidigt fundera igenom min egen läsning just nu. Så här blev det:

Vid sängen: På grund av att vapendragaren tillbringar stora delar av dagen i min säng, har jag aldrig något på sängbordet. Däremot läser jag gärna i sängen. Igår kväll kom jag igång bra med Björnstad av Fredrik Backman.

På matbordet: Här ligger böcker allt som oftast, men just är det dock tomt här. Händer väldigt sällan.

På köksbordet: Här ligger Röta av Siri Pettersen.

I handväskan: Jag har väldigt många böcker i mobilen sedan jag började med Nextory. Förutom tidigare nämnda Björnstad så läser jag också Klass av Elise Karlsson, Mellan mig och världen av Coates Ta-Nehisi och Åsneprinsen av Caroline Hainer.

På farmors pinnstol: Här staplas allt som oftast böcker. Stress av Mats och Susan Billmark drar jag mig för att börja med. Har en inbyggd aversion mot självhjälpsböcker, men har blivit rekommenderad denna. Kanske vågar jag. Kanske inte. Komma och gå av Taiye Selasi tror jag mycket på, men har inte börjat med. Geir Gulliksens Berättelse om ett äktenskap vill jag läsa, men har läst att den är rätt obehaglig. Är nästan lite rädd för den.

Borde jag påbörja: Det blå mellan himmel och hav av Susan Abulhawa har jag tänkt läsa hur länge som helst. Jag vill också ta tag i Lena Dunhams Not That Kind of Girl.

Borde jag läsa ut: Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson har jag väldigt lite kvar av. Och tycker ju egentligen om, så varför är den inte utläst? Jag skulle också vilja läsa mer i Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren av Karin Bojs.

Längtar jag efter att få läsa: Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot och Sommaren utan regn av Maggie O'Farrell, men är lite rädd för att det kommer att dröja.

Tre andra böcker ur min TBR-hög: Skymningsflickan av Katarina Wennstam, Sjuka själar av Kristina Ohlsson och Jessie Burtons Miniatyrmakaren väntar på mig. Kanske till sommaren - längtar just nu efter en riktigt lässommar. 

Att överleva en måndag

Kanske en av de trögaste måndagarna på länge. Allt känns trist och kroppen är trött. Jag skyller på dålig sömn under för lång tid. Men när allt endast erbjuder motstånd, är det skönt att vila i läsningen. Jag gör ofta det. Ikväll tänker jag roa mig med Röta av Siri Pettersen. Jag tror det blir rätt lagom. Men först måste jag rasta vapendragaren. Annars blir det garanterat dålig stämning.

Att inte köpa böcker

Jag tog ett senare tåg hem idag eftersom jag skulle inom en bokhandlare och köpa ett kortfodral. (Det är inte värdigt att förvara sitt körkort och kreditkort i ett sönderfallande plasthölje från lokaltrafikbolaget.) Jag skulle inte köpa böcker. Eftersom jag har mängder med bra olästa böcker hemma. Ändock: Går in i affären, går runt och börjar leta efter Tjänarinnans berättelse. Hittar så klart inte den boken och känner starkt att jag måste köpa något annat. Köper två böcker (Röta och Berättelse om ett äktenskap), betalar och går ut. Går till Apoteket och spenderar en förmögenhet på hudvård. Är på väg på tåget då jag kommer på vad som egentligen var viktigt; att köpa fodralet. Springer tillbaka till bokhandeln, köper det jag ska och hinner med tåget. Sitter sedan nöjd och svettig på i en tågvagn utan syre och tänker på mitt behov av böcker.

Fodralet. Jag valde det snyggaste.

Två väldigt olika böcker. Men jag har höga förväntningar på båda.

Odinsbarn

Odinsbarn är första delen i Siri Pettersens triologi Korpringarna. Jag läste den via Nextory och tyvärr finns bara första delen där. Det är synd, för jag skulle faktiskt vilja läsa både Röta och den sista delen Kraften. (Det går ju att få fram böckerna på annat sätt, exempelvis på biblioteket, men det hade varit praktiskt att ha dem där.) Jag skrev faktiskt, för att jag generellt faktiskt inte är så mycket för fantasy-böcker, och Odinsbarn tror jag räknas som en sådan. Bokhora definierar den som high fantasy, vilket gör att den hamnar i samma genre som Tolkiens Sagan om ringen.

I centrum står Hirka. Hon är en svanslös, vilket är något fruktansvärt i den värld hon växer upp i. Här är svansen viktig och de som inte har svans, ses som ruttna varelser som kan sprida sin röta vidare och förstöra de som har svans. Det sjungs sånger och berättas historier om hur de svanslösa påverkar och bryter ned. Länge tror Hirka att hennes svans har blivit avbiten av en varg när hon är liten, men egentligen är hon ett hittebarn och när mannen som tar hand om henne och blir hennes pappa, inser att svansens saknas ger han henne ett ärr så att historien om vargen ska hålla. Det gör den tills hon är femton och det är dags för Riten. Under Riten ska alla femtonåringar visa att de kan famna och de som gör det allra bäst blir utvalda och speciella. Kanske kommer de ända till Rådet. Eftersom Hirka är svanslös, kan hon inte lära sig att famna. Rime, hennes bästa vän och argaste konkurrent försöker lära henne, när Hirka väl erkänner att hon inte kan. Han är av fin släkt och har en lysande framtid framför sig. Men han vill inte följa sitt arv och Hirka vill inte bli avslöjad som svanslös. Samtidigt lever de i en tid där krig och oro är på ingång. Det finns mörka krafter som arbetar för ett inbördeskrig och hur Rime och Hirka än gör så hamnar de i centrum. Tillsammans försöker de hitta en väg ut ur komplicerade svek, bakhåll, stridigheter, förvecklingar och konflikter samtidigt som de försöker reda ut deras eget förhållande. Är de bror och syster? Eller är de något annat?

Även om min sammanfattning ovan är något oklar, så tyckte jag mycket om boken och sträckläste den. Dock ska jag säga att jag tyckte att relationen mellan Rime och Hirka var det mest intressanta i den. Jag köpte den värld Pettersen presenterar och hon bygger den skickligt, men fantasy-uppbyggnaden i sig är för mig inte det som är intressant. Det är personernas utveckling och till viss del alla intriger som är både oväntade och skickligt levererade. Mest besviken blev jag över att Hirkas och Rimes relation inte fick (i mina romantiktörstande ögon) en lösning i första boken, och det är kanske den allra största anledning till att jag vill läsa nästa del i serien.