Lucka 1: TV-året 2019

Jag har sedan hösten 2013 levt utan TV. Det betyder inte att jag inte ser serier eller filmer, men jag använder padda. Säkert ett stort hån mot alla filmer som är tänkta att ses på stor duk eller åtminstone rejält med tum och hemmabioanläggning, men det fungerar för mig. Och det gör faktiskt att jag uppskattar att se en film på bio. Men framför allt har slötittandet minskat sedan TV:n försvann. Med det sagt, jag bränner tid i soffan på rätt meningslöst tittande, men det är ändå mer medvetet än att bara slå på TV:n. Mina källor till tittandet är som tidigare SVT Play och Netflix. Borde säkert variera mig och missar nog en hel del bra som finns hos andra leverantörer, men är lat och sparsam.

Bra saker jag sett under 2019:

The Crown. Är inte klar än med nya säsongen, men älskar den. Det fungerade utmärkt att byta skådespelare från förra säsongerna och dessa är minst lika bra. Speciellt Helena Bonham Carter, men vem tvivlade på det?

Glow. En av mina absoluta favoriter, som har lyckats med flera bra säsonger. Väldigt mycket 80-tals estetik men också en bra och fängslande historia om kvinnors möjlighet att ta plats, vara vulgära och hitta sig själva. Så här långt har det faktiskt känts väldigt uppfriskande.

Vänner. Såg om alla säsongerna, på tal om mer eventuellt slösa med sin tid. Jag tycker fortfarande väldigt mycket om hur välgjort allt är. Men humorn och skämten har blivit för gamla och är för fördomsfulla på ett sätt som vi alla har växt ifrån. Dock är Phoebe fortfarande bäst.

Whitney. På Netflix finns det två dokumentärer om Whitney Houston. Har sett båda, trots att hon inte är någon speciell artist för mig. Men ett så intressant öde, så mycket destruktivitet och en otrolig sångerska, glamour och frustration. Jag har tänkt mycket på hur alla runt omkring lade sig i, var beroende av henne, struntade i det dåliga måendet och så ensam hon verkade. Såg även dokumentärerna om Michael Jackson och R Kelly. De två senare har ju en helt annan vinkel än Whitneys historia. Men ändå väldigt bra tv. 

The Americans. Den här har legat i min lista på Netflix i flera år, men det krävdes en livmodersopererad hund för att jag skulle komma igång. Återigen är det väldigt mycket 80-tal och 80-tals estetik, det kalla kriget och riktigt bra skådespelare. Överdoserade möjligen, för efter sommaren har jag haft en ganska lång paus. 

Brides maides. En film jag har sett flera gånger och såg den minst en gång under 2019. Tröttnar aldrig. Såg även Winecountry. Kanske inte riktigt lika bra, men även den väldigt väl värd att se.

Det svenska popundret. Såg alla avsnitt i ett svep. Tyckte så mycket om den här serien och SVT är nog bäst på att göra, köpa in och visa dokumentärer. Har sett otroligt mycket bra under året, men den här serien om musik var nog det allra bästa.