fredag 15 juli 2011

Snobberi i bokhyllan

Det ösregnar och känns mer som höst än juli. Vi renoverar och jag tar chansen att rensa i bokhyllor. Eller egentligen handlar det om att hitta väl bortlagda papper med målarfärgspecifikationer. Men, jag får rensa i bokhyllorna ändå. Det är svårt för mig att plocka bort böcker och stoppa undan lästa böcker. Jag vill ha alla framme jämt. Men eftersom platsbrist råder, försöker jag ta bort allt som är läst. Det ska upp på vinden. Det som är oläst - som resterna från mitt medlemskap i Ordfront - det kan stå framme. Jag glömde allt som oftast att tacka nej till medlemsböcker och arvet är väldigt många olåsta intellektuella titlar om kapitalismens negativa effekter, tv-historia, farlig skräpmat, No logo och författare som Göran Greider. Men en dag kanske så. Plockandet med böcker gör också att jag inser att jag är ganska bra på att komma ihåg böcker som jag av någon inte har läst ut. Medan böcker som jag vet att jag har läst kan vara ganska bortblåsta. Läser jag så slarvigt? Dessutom: det bor en liten snobb i mig. Eller kulturtant. Du kan välja själv. Det är så mycket enklare att rensa ut sambons Grisham- och Brownböcker än mina, låt mig säga något mer litterära, böcker. Och då menar jag inte Marklund, Läckberg och Rudberg. Japp, jag har läst dem men deras alster är inte bra litteratur. Och jag har svårt att tycka att det är ok att de bor i min bokhylla. I alla fall nu när jag måste välja. Men vem var det som blev så fruktansvärt irriterad för ett antal år sedan (väldigt många) när klasskompisarna på litt.vet i Lund satt och ojade sig över att någon människa faktiskt läste Jackie Collins och gänget. Och det med behållning. Vem var det som tyckte att rödvinsanalytikerna hade satt sig på alltför höga hästar? Var det jag?

Varför jag älskar bibliotek

För att man kan ringa och beställa en bok som är slutsåld på diverse internetbokhandlar och andra bokaffärer och på två dagar ha boken i sin hand. Beställd i hemstaden, men skickad från grannkommunen eftersom hemstaden inte heller hade ngt exemplar tillgängligt. Eller gå rakt in genom dörrarna och bara plocka ut en serie från en av våra kära Nobelpristagare och vandra hem med alla delarna i famnen. Gratis. Jag hade glömt bort vilken skattkammare det finns innanför väggarna, och hur viktigt att de får finnas kvar. Dags att skämmas lite tror jag.

torsdag 14 juli 2011

The Help eller Niceville

Fortfarande en mycket bra bok, så här alltför många månader efter förra inlägget. Är också väldigt glad över att jag läste den på engelska. Speciellt när jag ser att den svenska titeln har blivit Niceville. Något märkligt tycker jag. Jag hoppas många läser den, för den är ett intressant dokument från USA på sextiotalet, och innehåller hyfsat mångfacetterade kvinnoporträtt. Dessutom skulle det inte förvåna mig om den blir film, och då är det också bäst att ha läst boken först. Filmen brukar sällan vara bättre. Vill man läsa ett roligt, tänkvärt inlägg om The Help och den svenska titeln så titta in på en av mina favoritbloggar när det kommer till böcker:
Kafka på jobbet