söndag 29 oktober 2017

Söndagsintervjun den 29 oktober

Jag har fortfarande klockor som behöver ställas om manuellt, nu när sommartid och blivit vintertid. Men samtidigt som jag hasade runt här hemma och gjorde det började Söndagsintervjun. Gäst den här gången var författaren och krönikören Linda Skugge. Som vanligt en bra intervju. Är evigt tacksam för det arbete Linda Skugge och Belinda Olsson med flera gjorde med Fittstimm. Kan även varmt rekommendera hennes Men mest av allt vill jag hångla med någon (Linda Skugges dagbok 91-93) och Akta er killar här kommer Gud! Och hon är jävligt förbannad. Jag är inte lika förtjust i Ett tal till min systers bröllop, som jag minns som rörig. Jag uppskattar henne mest som krönikör och debattör, men efter intervjun idag är jag sugen på att läsa mer av henne.

måndag 23 oktober 2017

Kraften, tredje delen i Korpringarna

I somras läste jag ut Kraften, tredje delen i serien Korpringarna. Är fotfarande uppriktigt glad att jag började läsa den här serien. Hade det inte varit för att första delen av en bokcirkelbok, hade jag nog aldrig upptäckt varken Pettersen eller genren. Jag tycker Siri Pettersen får ihop det riktigt bra i Korpringarna. Jag gillar hennes språk och sätt att berätta, hon löser mycket otroligt snyggt och det blir väldigt spännande. Faktiskt så mycket mycket mer spännande i den tredje boken än i den andra, att jag nog skulle utnämna Röta (som också är andra boken i serien) till mellanboken, och Odinsbarn och Kraften som toppar.

Med det sagt, det är överlag tre starka böcker som driver en intressant historia. Faktum är att jag tycker så mycket om serien att jag funderar på att köpa första delen. Jag läste den i mobilen, men det är böcker som jag vill ha. Inte bara för att de är bra och har snygga omslag. De kvalar också in som perfekta böcker att rekommendera till den som vill läsa men just nu inte orkar. Jag undrar dock om det blir fler delar i någon eller annan form. Sista delen i Korpringarna har en del dörrar öppna och Pettersen verkar inte vara helt klar med Rime och Hirka. De börjar nästan ett nytt äventyr på de sista sidorna och det gör mig i alla fall lite tveksam. Å ena sidan skulle jag vilja sätta punkt eftersom jag gillar när saker är klara, å andra sidan var det väldig skön och rolig läsning. Det vill man alltid ha mer av.

Enligt min mening ett väldigt snygg omslag.

torsdag 19 oktober 2017

#metoo

Få som använder sociala medier har missat #metoo, hashtaggen som virvlade runt på sociala medier när en av Hollywood mäktigaste filmproducenter Harvey Weinstein avslöjades med att i årtal utnyttjat och trakasserat kvinnliga skådespelerskor sexuellt. Hashtaggen skapades av Tarana Burke för några år sedan, men plockades upp av skådespelerskan Alyssa Milano och blev extremt viral.

Att män utövar makt mot kvinnor genom övergrepp och trakasserier visade sig (vem är förvånad) vara långt ifrån ett unikt fenomen för Hollywood. Det förekommer precis överallt. Även i Sverige, där minst en tv-profil och en journalist i dagarna har hängts ut. Debatten om att namnge personer som inte är dömda för brott är svår och jag kluven, så jag nöjer mig med att konstatera att precis som #prataomdet som var aktuell 2010, så är det viktigt att alla förstår hur cementerad synen på kvinnans kropp som något som tillhör mannen är. Den finns i alla skikt av samhället.

Därför är det bra att allt kommer upp till ytan, och det är väldigt starkt av alla som vågar berätta. För väldigt många har stött på det och jag tror det tyvärr är få kvinnor som slipper undan. Men det kan ändras. Nästa steg är att män tar ansvar för den syn som råder och deltar i förändringen. Att ingen är tyst när någon trakasserar någon annan. Följ #metoo på Twitter, Facebook och Instagram. Där finns hur mycket viktig läsning som helst. Här, här och här är annars bra artiklar.

måndag 16 oktober 2017

En dagbok och en bok om rymden

Igår firades en nioåring. Som moster tar jag presentuppdragen på stort allvar, men kände mig lite slagen på förhand eftersom jag visste att morföräldrarna hade gömt en radiostyrd bil i sitt paket. Monsterbilen var väldigt häftig och den stod i händelsernas mitt ett bra tag. Men dagboken kämpade på - och med ett lås med nycklar samt två ganska fantastiska pennor, verkade ändå jubilaren mycket nöjd. Till lillebror hade jag köpt en bok. Jag råkade köpa en extra present (en bok) till storebror när lillebror fyllde år i somras, och det hade inte glömts bort. I lillebrors paket fanns Titta in i rymden av Katie Daynes. Tipset fick jag hos Kulturkollo och boken föll båda barnen i smaken trots att de är viss åldersskillnad mellan dem. Efter presenter, kakor och tårta spelade vi fem i rad och jag förlorade. Kanske med vilje.

Titta! Jordgubbar i oktober.

lördag 14 oktober 2017

En applåd

Grattis till mig för att 2017 blir mitt mest bloggtäta år. Redan nu har jag passerat 2016 års rekordnotering på 122 inlägg. Inte illa av mig.

Sommarblommor behövs även i oktober.

fredag 13 oktober 2017

Det svenska hatet

Kämpar på med Gellert Tamas bok Det svenska hatet. Efter att ha läst Skotten i Köpenhamn och Andrum under våren så känns detta som en naturlig uppföljare. Alla tre ger insikter och perspektiv på allt det som virvlar runt oss gällande flyktingpolitik, asylrätt, yttrandefrihet och främlingsfientlighet, och lyfter alla de frågor som många hävdar att ingen pratar om. Tamas bok är mastig och den tar lång tid att läsa (i alla fall för mig). Men den är också välskriven, oerhört faktaspäckad och fascinerande. Är man det minsta bekymrad över varför SD har tagit sig fram i den svenska politiken, vill veta hur partiet fungerar, hur de bygger sin politik och vilka strömningar inom och utanför vårt land som stöttar dem så är det rätt bok att läsa.

måndag 9 oktober 2017

Chesapeake Shores

Det är småputtrigt och underhållande, inte helt logiskt alltid men givetvis romantiskt. Chesapeake Shores är regelrätt tv-seriemys som varken lämnar så mycket efter sig eller innebär några överraskningar. Om man inte störs av att den vackre hjältes hund byter skepnad från golden retriver till schäfer efter de två första avsnitten (samt att hela miljön ändrades). I övrigt kretsar serien kring familjen O'Brien där fem syskons olika livspusselproblem är seriens stomme. För att skapa drama så finns det en pappa som arbetade så mycket att hans fru (barnens mamma) lämnade hemmet. Nu när barnen är vuxna försöker mamman återta kontakten och få en plats i familjen samtidigt som pappan försöker ta igen för förlorade minnen. Barnen försöker hantera detta tillsammans med personliga trauman, en ungdomskärlek som återvänder, skilsmässor, otrohet och en massa annat jox.

Det är synnerligen ofarligt. Ändå är det någon slags underhållning som jag uppskattar just nu. Det finns alltid ett lyckligt slut i varje avsnitt. Alla problem löser sig alltid; just nu uppskattar jag det. Serien finns på Netflix, men visas också på Hallmark Channel. Jag misstänker att den är skapad för Hallmark, vilket kanske också förklarar berättartempot och trevligheten i allt från repliker till intriger. Lite mer intressant är att denna kanadensisk-amerikanska serie bygger på författaren Sherryl Woods bokserie med samma namn. Vad jag kan se så finns det än så länge12 delar. Woods verkar ha en stor produktion med över 100 stycken romance-titlar och deckare. Spontant räcker nog tv-serien långt för mig. Men jag tycker alltid det är lite extra kul att se filmer eller serier som bygger på en bok eller flera böcker. Så kanske att jag läser en Woodstitel någon gång. 

fredag 6 oktober 2017

Men jag har sett filmen

Så släpptes den stora nyheten igår, Kazuo Ishiguro får årets Nobelpris i litteratur. Jag hade inte en aning om vem denne författare var, men lyckades höra på P1 att det är han som har skrivit Återstoden av dagen. Filmatiseringen har jag sett, med Emma Thompson och suveräne Anthony Hopkins i huvudrollen. Älskade den. När väl den insikten hade landat så reserverade jag snabbt två titlar av Ishiguro på hemmabiblioteket. Jag tycker nog att det var en bättre pristagare i år än förra året. Men allra bästa hade det varit om det var en kvinna. Det är fortfarande alldeles för mycket män som prisas jämfört med kvinnor. I år, så här långt, så tror jag att alla Nobelpris har gått till män. Det är lite deprimerande. Men jag ser fram emot att läsa Ishiguro. Och se om filmen.




torsdag 5 oktober 2017

Olikhetsutmaningen: kanon eller kalkon:

Medan jag inväntar vem som tilldelas Nobelpriset 2017, så passar jag på att besvara enligt O:s utmaning om kanon och kalkon. Den tar upp Nobelpriset, eller något annat kulturpris med uppgiften att presentera ett verk som är kanon och kalkon. Jag har många kanoner bland de författare som har fått Nobelpriset, speciellt de senare åren. Jag tycker mycket om J.M Coetzee som jag läst fler böcker av. Den som jag tycker mest om är nog Onåd, men även Pojkår är väldigt fin. Men även Doris Lessing är en författare som jag uppskattar. Hennes serie om Martha är extremt bra. Dessutom är Jean-Marie Gustave Le Clézio riktigt bra. Hans Skattsökaren är en kanon.

När det kommer till kalkon så är jag en av dem som inte uppskattade att Bob Dylan gick priset förra året. Jag må vara inskränkt och en snobb, men jag står i det här fallet på den smala litteraturens sida. Jag tvivlar inte på Dylans betydelse, men tycker att det finns andra viktiga pris han kan tillägnas. Två andra kalkoner är för mig Elfride Jelinek och Dario Fo. Pianolärarinnan var omöjlig för mig och jag tvivlar på att jag någonsin läser den. Dario Fo kommer jag aldrig att förstå, men jag är inte heller så bevandrad inom teatern.

onsdag 4 oktober 2017

Septemberfynd

Är hemma igen efter en resa till USA, närmare bestämt Minneapolis och Boise. En resa som var så bra att den kräver ett eget inlägg. Givetvis fick jag med mig böcker hem. Två finfina böcker om Prince Prince - Stories from the Purple Underground av Mobeen Azhar och The Rise of Prince av Alex Hahn och Laura Tiebert som jag fick i present. Själv köpte jag Boiseförfattaren Anthony Doerrs bästsäljare All the Light We Cannot See. En bok som han fick Pulitzerpriset för 2015. Mycket nöjd med att jag fick hem dessa utan att orsaka övervikt vid incheckning samt att jag inte köpte fler böcker än så och släpade hem.

Förhoppningsvis höstläsning.