tisdag 15 november 2011

Yarden

Ibland är det nyttigt att påminnas om att ens egen värld är liten, och att man sällan går utanför dess gränser. Att jag lever i en ganska bekväm bubbla. Jag jobbar i samma stad som Kristian Lundberg ofta återvänder till i sina böcker. I hans bok Yarden är det arbetarna som står längst ned på skalan som skildras. De som inte har några rättigheter eller krav på sitt arbete. De tar de timmar de får, följer de order som ges. Att ifrågasätta är att vara utan jobb. Och när jag läser om att inte ta bussen för att spara lite till i en desperat jakt på överlevnad, då är jag mil bortom min vardag. Det gör mig lite skamsen att jag inte visste mer.Det gör mig tacksam över att vara på andra sidan den gränsen. Det är en påminnelse om att jag inte ska ta något för givet. Och att det nästan är dags att gå med i facket.


1 kommentar:

10augh sa...

Det där med facket?
Kul att du fortsätter med bloggen, nu även med bilder. Är det telefonen som används nu?