lördag 13 december 2014

Åter till läsningen

Jag har inte lyft en bok sedan jag kom hem från Swaziland i juni. Det är ett halvår sedan ganska exakt. Däremot har jag packat ihop ett liv, flyttat och försökt sätta ihop ett nytt. Samt besökt ytterligare ett afrikanskt land, Etiopien, och sedan arbetat, arbetat och arbetat och tränat hund och försökt vara en aktiv föreningsmänniska. För andra gången i mitt liv har läsningen varit borta. (Första gången var när jag slutade ett jobb med extremt märkligt kontorsklimat - då sov jag i sex veckor.)

Men, goda nyheter, för några veckor sedan så hände det. Jag tog tag i Jag vill ju vara fri av Annika Persson. Det är en bok om Lena Nyman där man via Perssons tolkningar av dagboksanteckningar och intervjuer med personer som kände Nyman ger en bild av en av landets finaste skådespelare. En kvinna som var alkoholist och bantade stora delar av sitt liv. Som mer eller mindre alltid slogs med sin kropp, och sågs utifrån sin kropp men som också har påverkat teater- och filmvärlden med exempelvis Nyfiken Gul och hyllade uppsättningar på Dramaten.

Det är ett fascinerande livsöde, och väldigt sorgligt att ingen kunde hjälpa henne ur missbruket som förstörde väldigt mycket. Det är också outsägligt sorgligt att hon aldrig hittade någon livspartner. Samtidigt får läsaren en fin bild av hur kultur-Sverige såg ut och vilka värderingar som gällde genom Nymans sätt att se på världen. Och det var ingen plats som är lätt att navigera i. Dessutom är boken lättläst, vilket är skönt för en sliten hjärna och Annika Persson respektfull men ärlig i sitt gestaltande.

Suddig men läsvärd bok om Lena Nyman. 

Inga kommentarer: