Jag och de kvinnliga författarna

Bläddrade igenom Goodreads idag och insåg att jag under det senaste sex månaderna har läst övervägande delen kvinnliga författare. Och svenska sådana. Alla är värda ett eget inlägg, men jag tänker att en samlad uppräkning ger också en bild av något. Alla de här böckerna har kvinnliga huvudpersoner. Alla de här böckerna lyfter kvinnors berättelser ur olika vinklar och perspektiv,. Det ger ett fint spektra och jag här tacksam över att ha läst alla.

Lena Anderssons intressanta integrations- och relationsroman och triptyk Du är alltså svensk?.
Majgull Axelssons Jag heter inte Mirjam berättar angeläget om andra världskriget och flyktingintegrationen i Sverige.
Therese Bohman lyfter otroheten i Den andra kvinnan på ett fantastiskt bra sätt.
Martina Haag gör det samma i Det är något som inte stämmer men från det andra perspektivet.
Linna Johansson skriver om uppväxt och rastlöshet och den flicka som inte är duktig i Lollo.
Cilla Naumann lyfter moderskapet och längtan efter att få vara mamma i Bära barnet hem.
Annika Persson visar Lena Nymans omöjliga strävan efter ett fritt konstnärsliv i Jag vill ju vara fri.
Kristina Sandbergs serie i tre delar om Majs liv i folkhemmets krav och sociala strukturer. Första boken heter Att föda ett barn.

Åter till läsningen

Jag har inte lyft en bok sedan jag kom hem från Swaziland i juni. Det är ett halvår sedan ganska exakt. Däremot har jag packat ihop ett liv, flyttat och försökt sätta ihop ett nytt. Samt besökt ytterligare ett afrikanskt land, Etiopien, och sedan arbetat, arbetat och arbetat och tränat hund och försökt vara en aktiv föreningsmänniska. För andra gången i mitt liv har läsningen varit borta. (Första gången var när jag slutade ett jobb med extremt märkligt kontorsklimat - då sov jag i sex veckor.)

Men, goda nyheter, för några veckor sedan så hände det. Jag tog tag i Jag vill ju vara fri av Annika Persson. Det är en bok om Lena Nyman där man via Perssons tolkningar av dagboksanteckningar och intervjuer med personer som kände Nyman ger en bild av en av landets finaste skådespelare. En kvinna som var alkoholist och bantade stora delar av sitt liv. Som mer eller mindre alltid slogs med sin kropp, och sågs utifrån sin kropp men som också har påverkat teater- och filmvärlden med exempelvis Nyfiken Gul och hyllade uppsättningar på Dramaten.

Det är ett fascinerande livsöde, och väldigt sorgligt att ingen kunde hjälpa henne ur missbruket som förstörde väldigt mycket. Det är också outsägligt sorgligt att hon aldrig hittade någon livspartner. Samtidigt får läsaren en fin bild av hur kultur-Sverige såg ut och vilka värderingar som gällde genom Nymans sätt att se på världen. Och det var ingen plats som är lätt att navigera i. Dessutom är boken lättläst, vilket är skönt för en sliten hjärna och Annika Persson respektfull men ärlig i sitt gestaltande.

Suddig men läsvärd bok om Lena Nyman. 

Musik Nonstop

Lennart Persson räknas som en av landets stora musikjournalister. Han hade skivbutik i Malmö, skrev i Sydsvenskan, Expressen, Sonic, Pop och ett stort antal andra tidningar. Lennart Persson gick bort 2009 efter en kort tids sjukdom och har hyllats och saknats för sitt sätt att skriva om musik. Jag visste knappt vem han var när jag av en slump hittade Musik Nonstop - Pet Sounds i våra hjärtan och tänkte att det var en bra julklapp till en kund som var i musik- och förlagsbranschen.

Som tur var fick jag ett exemplar själv - och jag är glad över att jag läste den. Inte för att den var speciellt svår, utan intressant. Musik Nonstop är en slags musikhistoria som utgår från en legendarisk skivbutik i Stockholm, Pet Sounds. Många artister, journalister, berömdheter och vanliga musikälskare har letat efter intressant musik där och fått sitt lystmäte serverat av ägare som brinner för musik. Tillsammans med en stort stycke svensk musikhistoria finns här väldigt många roliga och intressanta anekdoter.

Förutom Lennart Persson medverkar en rad kända och duktiga skribenter som Jan Gradvall, Andres Lokko och Joakim Thåström. För mig var detta en helt ny värld, både för att jag aldrig har varit intresserad av musik på det sättet - och också för att jag inte har så bra koll på svensk musik. Det är mycket som har gått mig förbi och då är och var detta en bok som såg till att fylla igen luckor. Sedan är det fascinerande att möta människor som brinner för det de gör, och det svämmar sidorna över av. Idet här fallet råkar det vara passionerad människor i musikbranschen.

Ett hjärta för musik.