fredag 11 november 2016

Ett kärt återseende

Jag vet inte hur många hästböcker jag har plöjt som åtta-tio-någonting. Hästar var det enda som räknades och när man inte längtade efter nästa ridlektion så var jag uppslukad av Min Häst eller hästbok. I somras läste jag om en av mina ögonstenar: Svarta hingsten-serien. Jag läste om den första delen Den svarta hingsten av Walter Farley. Serien innehåller ett antal böcker och Farleys son ska ha fortsatt serien efter Walters död. Jag har läst de första nio (tror jag). Jag älskar fortfarande historien och sagan om den vilda hingsten som bara litar på pojken. Deras vänskapsband lockar fram hästtjejen igen. Resten av historien, inte lika mycket. Det är mycket som känns ensidigt, enkelspårigt och föråldrat. Skulle jag rekommendera den till en åtta-tio-någonting idag? Jag tror inte det.

Lånad på bibblan då. Lånad på bibblan idag.

Inga kommentarer: