måndag 2 juni 2014

Martha och min arbetsseger

För ett par år sedan köpte jag första boken i Doris Lessings serie Våldets barn - den heter Martha. Serien omfattar fem böcker och låter läsaren följa en ung kvinnas väg genom livet. Och det är inte vilken kvinna som helst. Martha växer upp i Sydrhodeisa på en enslig farm mitt emellan hennes mors frustration och hennes fars uppgivenhet. Martha läser och ifrågasätter - allt från synen på svarta till giftemål, arbete och målet att vara älskad. Hon är 19 år, det är år 1939 och hon gör det mesta man kan göra för att få konventionen att förfasa sig. Förvisso gifter hon sig, men hon lämnar också man och dotter för en rastlös längtan om något annat. Hon söker frihet men snubblar sig fram på vägen och hamnar i ständiga återvändsgränder på grund av att hon är kvinna och på grund av att hon är envis. Jag har tagit mig igenom seriens alla delar - och det är jag oproportionerligt stolt över. Det är nämligen en arbetsseger. Och den betyder så mycket för mig, för Martha och Lessing är värda att kämpa för.

Första boken var lätt, andra Bra gift likaså, men de andra tre (En fläkt av stormen, Instängd, Staden med fyra portar) var bitvis svåra att läsa. Det är långa resonemang, mycket politik och intensiva texter. Ändå är jag galet glad att jag gjorde det eftersom Lessing även skildrar omvärlden genom Martha, och då inte bara händelser - utan idéer, strömningar och omvälvningar från andra världskriget och fram till hur hon såg år 2000. Hon tar upp frigörelse, sexualitet, barnuppfostran, krig. Böcker ska ha självbiografiska inslag, men främst är det ett magnifikt kvinnoporträtt. Martha är en person som jag kände med, ville väl, men också blev bitvis trött på och arg på - ändå förstår man hennes kamp att ta sig hur alla märkliga bojor som hon som kvinna fastnar i; alltid beroende, alltid beredd att slåss för sin sak, alltid ombedd att ta hand om andra.

Lessing gick bort förra året, men hennes författarskap kommer att leva väldigt länge. Och jag hoppas att många har lust att att träffa Martha, just för att hon inte liknar någon gestalt man hittar i chicklitt eller i deckare. Hon är så väldigt mycket mer, och hon är en person man kommer i håg. Böckerna i Våldets barn hittar man enklast på bibliotek (ännu en anledning att älska bibliotek, bokhandlare har inte allt hemma.).

Kuriosa:
Bland annat såg det ut såhär då när jag och gamla hunden läste Lessing.
Kan också rekommendera det här klippet när Lessing får veta att hon har fått Nobelpriset år 2007.



Gillar Lessings blick och serien Våldets barn!

Inga kommentarer: