Lagom till Valborg kopierade jag en lista från Enligt O och listade vad jag planerade att läsa i maj. Nåväl, en bra bit in i juni är det dags att summera:
Hustrun av Meg Wolitzer fick jag inte tag i, men vill fortfarande läsa. Istället läste jag Hausfrau av Jill Alexander Essbaum. Det är en på alla plan sorglig bok,och huvudpersonen Anna är så ensam och insnärjd att ens hjärta går sönder.
Den hemliga historien av Donna Tartt lästes ut, och den var riktigt, riktigt bra. Gav mersmak för Tartt alster. Dock blandar jag ihop titeln Den hemliga historien med Den hemliga trädgården, en barn- och ungdomsbok av Frances Hodgson Burnett (gavs ut 1909). Jag är osäker på om jag läst den boken, men såg en tv-filmatiseringen som visades på 80-talet, och vet att jag fick mardrömmar om att mina föräldrar också skulle dö i kolera. Borde kanske läsa den också.
Är mitt i Bad Feminist av Roxanne Gay, och den blir bättre och bättre. Har vant mig vid den pratiga tonen och är väldigt glad att jag började på den.
To Kill a Mocking Bird är fortfarande inte utläst. Att det ska vara så svårt ibland.
Visar inlägg med etikett Tartt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tartt. Visa alla inlägg
söndag 12 juni 2016
lördag 11 juni 2016
Avslutningen av #blogg100
Då var det dags: mitt allra sista inlägg i #blogg100. Vad har alla inlägg handlat om? Den här gången har det blivit mer inriktat på vad jag vill läsa än kanske vad jag har läst (jämfört med förra gången). Men om jag får tipsa (och det får jag) så tycker jag en av årets stora böcker så här långt för mig är Kriget har inget kvinnligt ansikte.
Jag har också läst en del ungdomsböcker under utmaningen. En av dem, Chocken efter fallet, skrev jag om, men jag skulle gärna vilja lyfta Lisa Bjärbos Djupa Ro och Kanske är det allt du behöver veta av E.Lockhart tillsammans med Tartts Den hemliga historien.
I övrigt är jag bra på att läsa kvinnliga författare. Ett av inläggen i början av utmaningen handlade om det, och jag funderar fortfarande på varför det är ett så genomgående drag när jag väljer böcker just nu. Det har förmodligen inte med kön att göra, utan de historier som kvinnliga författare väljer att berätta intresserar mig mer.
Det har också handlat om Prince. Det har inte gått att undvika och tittar man på vad jag har läst de har veckorna efter nyheten om hans död, så är det ett antal artiklar om just honom. Här skrev jag om några, men vill man läsa mer är det bara söka via Facebook. Det är många som vill och behöver bearbeta förlusten.
Det jag är mest besviken över är att jag inte har hunnit läsa andra bloggar i den utsträckningen jag har velat. Det är synd, för det kryllar av intressanta skribenter där ute. Om jag hoppar på den här utmaningen igen är just nu väldigt osäkert. Men återigen, är så nöjd att jag faktiskt gjorde det och klarade det.
Jag har också läst en del ungdomsböcker under utmaningen. En av dem, Chocken efter fallet, skrev jag om, men jag skulle gärna vilja lyfta Lisa Bjärbos Djupa Ro och Kanske är det allt du behöver veta av E.Lockhart tillsammans med Tartts Den hemliga historien.
I övrigt är jag bra på att läsa kvinnliga författare. Ett av inläggen i början av utmaningen handlade om det, och jag funderar fortfarande på varför det är ett så genomgående drag när jag väljer böcker just nu. Det har förmodligen inte med kön att göra, utan de historier som kvinnliga författare väljer att berätta intresserar mig mer.
Det har också handlat om Prince. Det har inte gått att undvika och tittar man på vad jag har läst de har veckorna efter nyheten om hans död, så är det ett antal artiklar om just honom. Här skrev jag om några, men vill man läsa mer är det bara söka via Facebook. Det är många som vill och behöver bearbeta förlusten.
Det jag är mest besviken över är att jag inte har hunnit läsa andra bloggar i den utsträckningen jag har velat. Det är synd, för det kryllar av intressanta skribenter där ute. Om jag hoppar på den här utmaningen igen är just nu väldigt osäkert. Men återigen, är så nöjd att jag faktiskt gjorde det och klarade det.
 |
| Tack för den här gången #blogg100. |
torsdag 2 juni 2016
Den hemliga historien
Jag skrev redan 2014 om att jag ville läsa något av Donna Tartt. Denna kultförklarade författaren har gått mig spårlöst förbi. Men när jag fick Den hemliga historien rekommenderat av vän som anser det vara en av de viktigaste böckerna i hens liv, då kom jag äntligen loss. Har inte ångrat mig en enda sekund.
När Richard Papen börjar på collage i Hampton får han äntligen möjlighet att höra till, att ingå en sluten krets. Henry, Charles, Bunny, Francis och Camilla är beundrade och lite hatade av resten av collaget. De har en egen lärare, Julian, som undervisar helt enligt egna metoder och deras fokus är grekiska, latin och den klassiska antikens kärna.
Richard får flera varningar men kan inte motstå. De är överklass, eller låtsas vara överklass, han kommer från förhållandevis enkla förhållanden. Redan från början så vet man att det kommer inte gå bra. Allt som är sant luckras upp - både i Richards personlighet - men också i personernas agerande. Ingen i boken är vad hen vill utge sig för att vara och Tartt bygger upp förfallet och lögnerna mycket effektivt.
Jag undrar om boken har blivit film, om inte så borde den vara en perfekt sådan. Jag funderar också på om tv-serien How to get away with murder är inspirerad av boken. Det känns lite så i alla fall.
Hade jag läst boken som nittonåring när det kom ut, då hade den nog varit en bok att älska. Och jag tycker den var väldigt bra att läsa nu också. Språket är krispigt, precis som Bokhora skriver, men jag tycker intrigen var bättre än så. Däremot håller jag med om att boken skulle vunnit på mer kärlek från författaren just när det gäller karaktärerna. Tycker kanske också att de kärlekshistorier som skildras är lite väl luddiga och distanserade.
Men jag gillar att jag aldrig riktigt visste vem som var god eller ond och att alla karaktärer hela tiden avslöjade nya drag om sig själva. Det var fascinerande. Jag uppskattar också Richard oförmögenhet att välja det rätta, trots många möjligheter. Samtidigt kämpar han för att reda ut, rätta upp, ljuga och tala sanning om vart annat.
Boken är också en fullständig betraktelse i det egoistiska det är att vara människa. Tartt visar det i de förmögna ungdomarnas vanor, inställning och nonchalans, men också i lärarens egen egoism över att vilja styra utifrån elevers beundran och huvudpersonens längtan efter bekräftelse. Det är oerhört bra skildrat och det kanske är här den allra största förtjänsten med boken är.
När Richard Papen börjar på collage i Hampton får han äntligen möjlighet att höra till, att ingå en sluten krets. Henry, Charles, Bunny, Francis och Camilla är beundrade och lite hatade av resten av collaget. De har en egen lärare, Julian, som undervisar helt enligt egna metoder och deras fokus är grekiska, latin och den klassiska antikens kärna.
Richard får flera varningar men kan inte motstå. De är överklass, eller låtsas vara överklass, han kommer från förhållandevis enkla förhållanden. Redan från början så vet man att det kommer inte gå bra. Allt som är sant luckras upp - både i Richards personlighet - men också i personernas agerande. Ingen i boken är vad hen vill utge sig för att vara och Tartt bygger upp förfallet och lögnerna mycket effektivt.
Jag undrar om boken har blivit film, om inte så borde den vara en perfekt sådan. Jag funderar också på om tv-serien How to get away with murder är inspirerad av boken. Det känns lite så i alla fall.
Hade jag läst boken som nittonåring när det kom ut, då hade den nog varit en bok att älska. Och jag tycker den var väldigt bra att läsa nu också. Språket är krispigt, precis som Bokhora skriver, men jag tycker intrigen var bättre än så. Däremot håller jag med om att boken skulle vunnit på mer kärlek från författaren just när det gäller karaktärerna. Tycker kanske också att de kärlekshistorier som skildras är lite väl luddiga och distanserade.
Men jag gillar att jag aldrig riktigt visste vem som var god eller ond och att alla karaktärer hela tiden avslöjade nya drag om sig själva. Det var fascinerande. Jag uppskattar också Richard oförmögenhet att välja det rätta, trots många möjligheter. Samtidigt kämpar han för att reda ut, rätta upp, ljuga och tala sanning om vart annat.
Boken är också en fullständig betraktelse i det egoistiska det är att vara människa. Tartt visar det i de förmögna ungdomarnas vanor, inställning och nonchalans, men också i lärarens egen egoism över att vilja styra utifrån elevers beundran och huvudpersonens längtan efter bekräftelse. Det är oerhört bra skildrat och det kanske är här den allra största förtjänsten med boken är.
måndag 30 maj 2016
Den hemliga historien
Har nu läst ut Donna Tartts Den hemliga historien. Ska försöka formulera något vettig om den inom kort. Tills dess: Jag gav den högsta betyg på Goodreads.
fredag 29 april 2016
Att läsa i maj - jag kopierar en bokblogg
Enligt O är en av de bästa bokbloggarna jag vet. Har läst henne ett par år och hittar alltid intressanta boktips och ett nyanserat resonemang om böcker. Inför maj månad har hon listat vilka böcker som står på hennes månadsläslista, och eftersom jag tyckte det var ett intressant grepp så härmar jag henne ogenerat:
Hustrun av Meg Wolitzer är nästa bok i den bokklubb jag är med i. Har tappat greppet om bokklubben lite och är frustrerad över detta. Den här boken vill jag gärna läsa för att komma tillbaka i matchen och kunna vara med i diskussionerna.
Den hemliga trädgården av Donna Tartt. Har kommit en bit på väg, men den ska avslutas och jag tror inte det händer förrän maj månad.
To kill a Mockingbird av Harper Lee. Detta var en av förra månadens bokklubbsböcker som jag inte hann klart (hann inte klart någon av bokklubbsböckerna). Vill verkligen avsluta den, och behöver få igång min engelska eftersom en jobbresa utomlands väntar.
Bad Feminist av Roxane Gay. Hittade den hos Dobre futro och Maria som alltid skriver klokt om mycket. Det kan inte bli fel då. Dessutom är det essäsamling och det var väldigt länge jag läste en sådan.
Det var det. I slutet av maj blir det uppföljning.
Hustrun av Meg Wolitzer är nästa bok i den bokklubb jag är med i. Har tappat greppet om bokklubben lite och är frustrerad över detta. Den här boken vill jag gärna läsa för att komma tillbaka i matchen och kunna vara med i diskussionerna.
Den hemliga trädgården av Donna Tartt. Har kommit en bit på väg, men den ska avslutas och jag tror inte det händer förrän maj månad.
To kill a Mockingbird av Harper Lee. Detta var en av förra månadens bokklubbsböcker som jag inte hann klart (hann inte klart någon av bokklubbsböckerna). Vill verkligen avsluta den, och behöver få igång min engelska eftersom en jobbresa utomlands väntar.
Bad Feminist av Roxane Gay. Hittade den hos Dobre futro och Maria som alltid skriver klokt om mycket. Det kan inte bli fel då. Dessutom är det essäsamling och det var väldigt länge jag läste en sådan.
Det var det. I slutet av maj blir det uppföljning.
onsdag 27 april 2016
En bibliotekslista
En av de bloggar som jag läser mest, och har följt under ganska lång tid är Den där om Jenny. Hon skriver bra om mycket, och ofta mycket om böcker. Så när jag hittade hennes bibliotekslista, tagen från Bokhora, kändes det självklart att göra ett försök jag med.
Antal biblioteksböcker hemma: Jag tror det är tre.
Varav utlästa: Kvinnor ritar bara serier om mens, redaktör Sara Olausson, läste jag med stor behållning. De andra två väntar (det gör även böter - eftersom jag är sen med att lämna tillbaka dem).
Reservationer: Inga. Det är sällan jag reserverar böcker. Är nog lite för lat, vill jag verkligen ha den och den går att köpa så blir det lösningen.
Längtar mest efter: Ingen speciell bok, men skulle vilja ha lite koncentration för läsning. Har tappat det lite de senaste veckorna.
Senaste inköpsförslaget: Det var länge sedan jag tipsade om en bok. Nog bara bra för omgivningen.
Senast utlästa: Det måste nog bli Fredrik Strages Fans. Dock ingen biblioteksbok, men annars Kvinnor ritar bara serier om mens.
Läser just nu: Vill ta tag i Ställ ut en väktare av Harper Lee. På Nextory läser jag just nu Den hemliga historien av Donna Tartt och Det blå mellan himmel och hav av Susan Abulhawa. Där ligger också och väntar:
Bad Feminist/Roxane Gay
Århundradets kärlekskrig/Ebba Witt-Brattström
Inga fler dagar inom parentes/Annika Borg
Avd för grubblerier/Jenny Offill
Och en hel del annat
Antal biblioteksböcker hemma: Jag tror det är tre.
Varav utlästa: Kvinnor ritar bara serier om mens, redaktör Sara Olausson, läste jag med stor behållning. De andra två väntar (det gör även böter - eftersom jag är sen med att lämna tillbaka dem).
Reservationer: Inga. Det är sällan jag reserverar böcker. Är nog lite för lat, vill jag verkligen ha den och den går att köpa så blir det lösningen.
Längtar mest efter: Ingen speciell bok, men skulle vilja ha lite koncentration för läsning. Har tappat det lite de senaste veckorna.
Senaste inköpsförslaget: Det var länge sedan jag tipsade om en bok. Nog bara bra för omgivningen.
Senast utlästa: Det måste nog bli Fredrik Strages Fans. Dock ingen biblioteksbok, men annars Kvinnor ritar bara serier om mens.
Läser just nu: Vill ta tag i Ställ ut en väktare av Harper Lee. På Nextory läser jag just nu Den hemliga historien av Donna Tartt och Det blå mellan himmel och hav av Susan Abulhawa. Där ligger också och väntar:
Bad Feminist/Roxane Gay
Århundradets kärlekskrig/Ebba Witt-Brattström
Inga fler dagar inom parentes/Annika Borg
Avd för grubblerier/Jenny Offill
Och en hel del annat
 |
| Nya böcker att läsa. Nya horisonter att se. Foto: Ryan McGuire |
tisdag 19 april 2016
Donna Tartt och en väns allra bästa bok
Äntligen är det min tur att läsa Den hemliga historien av Donna Tartt. Superlativen har haglat runt mig, det saknas inte positiva recensioner på nätet och en av mina bästa vänner räknar den som en absolut favoritbok, förmodligen den bästa boken i livet så här långt.
Så jag hoppas det ska gå bra. Det är nämligen alltid lite läskigt att rekommendera eller bli rekommenderad en bok som räknas som livsavgörande för den som läst. Om min vän och jag inte tycker samma om Den hemliga historien så kan det göra något med bilden av varandra. Vår balans i relation till varandra kan rubbas, speciellt när det handlar om böcker. Hen är övertygad om att jag kommer att se samma saker och känna samma saker. Saker som har varit riktigt viktiga upplevelser, tankar och känslor för hen. Helst ska vi dela det fullt ut, men samtidigt är det på helt olika villkor eftersom varje läsning är unik.
Den hemliga historien kom ut 1992, då var jag och min vän något (ganska mycket) yngre än idag. Det påverkade hens läsning då och all den tid som förflutit kommer att påverka mig. Kanske. Eller så är det inte så och boken kommer att kunna träffa samma nerv i oss båda. Men det är inte utan bävan eller ansvar jag tar mig an den här boken. Kanske är det att ta boken, mig och oss som vänner på alldeles för stort allvar. Men efter att ha läst några kapitel känns det som det här är en bok som bör hanteras just så.
Så jag hoppas det ska gå bra. Det är nämligen alltid lite läskigt att rekommendera eller bli rekommenderad en bok som räknas som livsavgörande för den som läst. Om min vän och jag inte tycker samma om Den hemliga historien så kan det göra något med bilden av varandra. Vår balans i relation till varandra kan rubbas, speciellt när det handlar om böcker. Hen är övertygad om att jag kommer att se samma saker och känna samma saker. Saker som har varit riktigt viktiga upplevelser, tankar och känslor för hen. Helst ska vi dela det fullt ut, men samtidigt är det på helt olika villkor eftersom varje läsning är unik.
Den hemliga historien kom ut 1992, då var jag och min vän något (ganska mycket) yngre än idag. Det påverkade hens läsning då och all den tid som förflutit kommer att påverka mig. Kanske. Eller så är det inte så och boken kommer att kunna träffa samma nerv i oss båda. Men det är inte utan bävan eller ansvar jag tar mig an den här boken. Kanske är det att ta boken, mig och oss som vänner på alldeles för stort allvar. Men efter att ha läst några kapitel känns det som det här är en bok som bör hanteras just så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
