Jag tycker även Akvarium levererar samma stämning, samma kännetecken. Det blir väldigt suggestiv läsning. Båda böckerna är också avskalade vad gäller namn, det blir mer sagoaktig när personer nämns som Pojkvän, Före Detta och så vidare. Samtidigt upplever jag inte att de är endimensionella personer. Ett annat drag som genomsyrar båda böckerna och som jag minns väldigt starkt är Voors alla frågor. De ställs öppet i löptext och dialog. Det finns ett ständigt sökande och vridande. Det skulle kunna upplevas som osäkert eller tjatig. Men långt därifrån.
Pocketböcker från 90-talet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar