Questlove minns Prince i Rolling Stone.
Michaelangelo Matos skriver i Pitchfork om Dirty Mind.
David Kamp skriver i Vanity Fair om den tuffa intervjun med Chris Rock.
Lisa Robinson skriver för samma magasin om Prince vilja att äga sin musik och kontrollera bilden av honom.
Suzanne Moore skriver i The Guardian om sex, queer och förförelse i en överskridande blandning. Här finns också en artikel om hans påverkan på mode och om hur han struntade i ras, gränser och kön.
Alexis Petridis skriver också han i The Guardian om talangen som lyckades bevara mystiken in i det sista och om en intervju.
Liz Meriwether berättar i Vulture om när Prince var med i ett avsnitt av New Girl.
Prince var extremt noga med rättigheterna till sin musik och sina inspelningar. De flesta konserter jag har varit på har haft strikta foto/inspelningsförbud. De gånger det finns klipp att titta på så försvinner de snabbt ner från YouTube och andra videotjänster. Men idag verkar det vara fritt fram. Det delas friskt och det finns mycket att lyssna genom. Samtidigt så var det ju inte det riktigt vad han själv ville, även om jag inser nu hur mycket musik som jag har missat för att det har varit väldigt svårt (nästa omöjligt) att få tag i den. Trots att jag tycker att det är rimligt att man betalar för musik.
Det kommer därför att bli intressant att följa hur hans musikaliska arv ska förvaltas. Särlingen lär dessutom har mängder med inspelad musik inlåst i Paisley Park. Jag hoppas att det finns ett testamente som tydligt visar vad som ska hända med den.
Det kommer därför att bli intressant att följa hur hans musikaliska arv ska förvaltas. Särlingen lär dessutom har mängder med inspelad musik inlåst i Paisley Park. Jag hoppas att det finns ett testamente som tydligt visar vad som ska hända med den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar